Blodsockerhalt 25.9….är det bra det?

Efter att blivit hemskickad från blodgivningen med svaret ”du är en tickande hjärtinfark ” ringande i huvudet så tog jag mig i kragen att ringa sjukvården. Tack till min kollega som verkligen tjatade på mig att göra detta.

Jag kulle boka en tid några veckor längre fram men med mitt höga blodtryck bar jag tvungen att komma på kontroll inom ett dygn och så blev det.

Jag tömdes på blod, lämnade urinprov och det togs blodtryck. Inget resultat direkt. Resultaten skulle analyseras och sjukvården skulle höra av sig.

Efter ca 2 veckor på kvällen när jag var på väg från Gbg i bilen på väg till Landskrona ringde det en läkare som presenterade sig som diabetesläkare.

Diabetes…vad är det funderade jag medan hon bad mig att omgående=nu checka in på sjukhuset för att se till att mitt blodsocker kom under kontroll. Du har ett uppmätt blodsocker på 25.9 och måste in nu så läkaren. Det går ju inte förklarade jag klokt och myndigt medan jag stoppade ner handen i en påse ”Polly ” och smaskade medan jag förklarade att jag snart var i Landskrona för att ha en heldags föreläsning på ett företag.

Vi diskuterade fram och tillbaks…hon ville att jag skulle ta kontakt med vården där nere men jag kunde ju inte ställa in föreläsningen. Diabetesläkaren förstod att jag inte fattade hur högt mitt socker var. Hon sa…. ”Du äter väl inte godis nu?” Jag la försiktigt ned Polly godiset i påsen. Och sa- ”Inte nu längre”. Jag skulle ta kontakt med sjukvården när jag var hemma igen 2 dagar senare så skulle dom ta ställning till om jag behövde läggas in. Jag stängde av telefonen och funderade över vad som sagts. Efter någon kilometer körde jag in på en bensinmack. Packade ihop mitt godis, 2 drickor och en påse med gifflar. Gick ut och slängde dom och sa till mig själv ”Nu börjar mitt nya liv” Ett liv med diabetes. Förmodligen typ 2.